Ta hand om ditt avlopp

1. Töm slamavskiljaren regelbundet. Det sker normalt automatiskt i kommunens försorg men det kan hända att en extra slamtömning måste beställas när det blir en tillfällig överbelastning. Återfyll slamavskiljaren med vatten när du har tömt den. Fyll på ifrån den sista kammaren, där T-röret finns, och se till att vattenytan når över hålen mellan skiljeväggarna.
   
   
2. Avloppsanordningen ska inte belastas av tunga fordon som bilar och jordbruksmaskiner. Den ska inte heller belastas av betande djur. Tung belastning kan göra att marken där anordningen finns packas ihop och det förstör funktionen i en markbädd eller infiltration.
   
   
3. Tillför inte sådana ämnen som skadar de bakterier som hjälper till att bryta ner föroreningarna i avloppsvattnet. Exempel på sådana ämnen är färger, lösningsmedel, läkemedel och starka syror och baser.
   
   
4. Om larmet på avloppsanordningen börjar lysa eller låta är något fel. Då är det viktigt att du kontrollerar anordningen och åtgärdar felet.
   
   
5. Röj regelbundet bort växtlighet på och runt avloppsanordningen så att det blir enkelt att kontrollera och sköta den. Ta bort träd och buskar så att rötter inte tränger in i och förstör bädden.
   
   
6. Har du ett stort eller flera badkar så ska du tömma dem försiktigt för att inte överbelasta avloppsanordningen.
   
   
7. Genom att välja fosfatfria rengörings- och tvättmedel minskar du utsläppen av fosfor. Fosfor är det ämne i avloppsvattnet som leder till mest omfattande miljöproblem.
   
   
8. Om det finns tekniska eller rörliga delar i din avloppsanordning så ska tillverkaren tillhandahålla skötselråd. Följ dem!

En slamavskiljare med minst två kammare, en så kallad tvåkammarbrunn, används för bad-, disk- och tvättvatten (BDT-vatten). En slamavskiljare med tre kammare, trekammarbrunn, används när WC finns påkopplat.

Det finns även olika slamavskiljare i plast, bland annat sedimenteringstankar. Har du en sådan ska tillverkaren tillhandahålla instruktioner för skötsel och slamtömning. Följande text gäller traditionella två- och trekammarbrunnar:

I en väl fungerande slamavskiljare fastnar den största delen av de fasta partiklarna i första kammaren. Där bildas efter ett tag oftast en slamkaka. Slamkakan ska inte växa upp över tilloppsledningens mynning eftersom det kan orsaka stopp i avloppssystemet och i huset.

En viss del slam och fett kan hamna i andra och tredje kammaren, men i den sista kammaren bör det vara näst intill klart vatten. I sista kammaren ska det finnas ett T-rör påkopplat på utloppet för att förhindra slamflykt till den efterföljande reningen. Om det läcker ut slam från slamavskiljaren till markbädden/infiltrationen kan det leda till att bädden täpps igen. Ju mer slam som kommer ut i bädden desto kortare blir livslängden.

De flesta slamavskiljare för WC töms en gång per år i kommunens regi. Har du en kemfällningsenhet kopplat till avloppsanordningen kan den behöva tömmas oftare, eftersom det bildas en större mängd slam i den. Ibland räcker det att slamavskiljaren töms vartannat år, till exempel om bara en person belastar avloppet.

Du kan ansöka om förlängt tömningsintervall hos VMMF som då beviljar eller avslår din ansökan:

Ansökan om förlängt slamtömningsintervall Pdf, 109 kB.

I fördelningsbrunnen ska vattnet vara klart och fritt från slam och fett. Om det finns slam i fördelningsbrunnen ska det avlägsnas genom slamtömning eller genom att du flyttar slammet till slamavskiljarens första kammare. Slamavskiljaren ska då också kontrolleras så att du hittar orsaken till slamflykten och kan åtgärda problemet. Ibland kan det bildas en påväxt i fördelningsbrunnen. Även påväxten ska tas bort. Spola sedan rent i fördelningsbrunnen och kontrollera den med jämna mellanrum.

Vattennivån i fördelningsbrunnen ska inte vara högre än utloppen. Om vatten blir stående över utloppen tyder det på att den efterföljande reningen inte fungerar.

Lika stor mängd vatten ska fördelas mellan alla spridarledningar. Om så inte är fallet justerar man fördelningen med de ställbara skivorna som reglerar utflödet.

I utloppsbrunnen ska vattnet vara klart och luktfritt. Om det finns slam eller dålig lukt i utloppsbrunnen tyder det på att markbädden/infiltrationen behöver åtgärdas.

Locken till brunnarna ska vara hela och barnsäkra.

Pumpar ska vara försedda med larm. Håll koll på larmet så att pumpen fungerar, och kolla även att larmet fungerar.

Vissa avloppsanordningar har en integrerad eller separat rening av näringsämnet fosfor. Beroende på avloppslösningen kan fosforfiltermaterialet finnas samlat i en säck som byts ut, eller sugas upp. Fosforn kan även fällas ut med fällningskemikalier. Bytesintervallet på fosforfällor är oftast styrt av pH-värdet, se tillverkarens instruktioner. Om det behövs skötsel mellan tömningarna ska skötselinstruktioner tillhandahållas av tillverkaren.

Markbäddens/infiltrationens luftningsrör är viktiga för de marklevande bakterier som renar avloppsvattnet. Om luftningsrören kapas eller täpps till leder det till syrebrist i bädden och bakterierna kan då inte rena vattnet.

I en väl fungerande markbädd eller infiltration rinner vattnet undan kontinuerligt. Om det blir vatten stående i bädden tyder det på att den inte fungerar som den ska och att markbädden/infiltrationen behöver åtgärdas. Om du sticker ner en mätsticka i spridarledningarnas luftningsrör kan du kontrollera om det står vatten eller slam i bädden.

Om vatten blir stående i spridarledningarna en längre tid kan det bero på:

• en större belastning än vad bädden är dimensionerad för
  Kontrollera vattenförbrukningen i hushållet och jämför med hur mycket anordningen är byggd för att kunna ta emot. Minska vattenförbrukningen eller utöka bädden.
  
  
• inläckage av regn- eller dagvatten
  Jämför vattenflödet under torrperiod och efter regnväder.
  
  
• en större belastning av fasta föroreningspartiklar än vad bädden är dimensionerad för
  Infiltrationsytan blir då så tät att vattnet inte släpps igenom. Vid permanent hög belastning, utöka bädden. Vid tillfällig belastning, försök låta anordningen vila ett par månader om det är möjligt.
  
  
• igensatta hål i spridarledningarna
  Försök spola via luftningsrören. Om igensättningen består av biologisk påväxt kan den tillbakabildas om anordningen får vila ett par månader eller mer.
  
  
• extremt högt grundvattenstånd exempelvis på grund av ihållande regn eller kraftig snösmältning
  Troligtvis är dränering nödvändig då.

Det finns många olika så kallade filterboxar till BDT-vatten. De flesta ska rengöras årligen, ibland oftare. Tillverkaren ska tillhandahålla instruktioner för skötsel och egenkontroll.

Alla minireningsverk ser olika ut och behandlar avloppsvatten på olika sätt. Det finns oftast en biologisk rening genom tillförsel av syre och en kemisk rening av fosfor. Kemisk rening av fosfor kan även användas som ett komplement till en traditionell markbädd/infiltration.

Dessa avloppsanordningar är mer känsliga för driftsstörningar och kräver regelbundet underhåll. Håll koll på larmet till anordningen. Om ett minireningsverk slutar fungera så upphör oftast all rening. Vissa minireningsverk kan förstöras av driftstopp, därför är det viktigt att du alltid vänder dig till leverantören eller tillverkaren när det uppstår problem. För att underlätta framtida service bör du ha ett serviceavtal upprättas leverantören eller tillverkaren.

Journalföring över service och underhåll som exempelvis kemikaliepåfyllning ska finnas tillgänglig på fastigheten och kunna visas upp vid förfrågan från VMMF. Tillverkaren ska tillhandahålla instruktioner för skötsel och egenkontroll.